| Ett viktigt påpekande är att många garnanvändare kanske inte är förtrogna med den typ av knut som deras balpress gör, något som har en avgörande påverkan på hur starkt garnet egentligen är. Det finns två distinkt olika typer av knutar som används i storbalpressar; Deeringknut och Cormickknut. Cormick-knytsystemet gör i praktiken en ”dubbeldiameter”-knut som är allmänt känd som en skosnörerosett (ögleknut) med ändar som är olika långa och genom detta undviks vanligtvis att garnet glider inuti knuten. I jämförelse kan Deeringknuten mycket lätt börja glida och orsaka friktion på knutens insida, vilket i sin tur kan börja bränna garnet, och det är startpunkten för att knuten går upp eller att garnet går sönder under extrema förhållanden. Den brända delen av garnet glider ut från knuten och det är mer troligt att den går sönder eftersom garnets styrka har försämrats på grund av friktion. |
vinkeln mellan garnet och knuten är mer öppen. Garn som används i knytare av typen Deering kan bara behålla upp till 55 % styrka av sin dragbelastbarhet, knuten fungerar som en kniv mot garnet. |
| Därför kan vi tydligt avgöra att egenskaper för ”styrka” för alla garn skiljer sig åt beroende vilken typ av knytare den används i. Den här kunskapen ändrar omedelbart noggrannheten för informationen som en tillverkare uppger för ”knutstyrka” för sitt garn, såvida inte informationen innehåller fullständiga detaljer för vilken typ av knut den testades i och under vilka förhållanden. | |
| Att endast använda ett värde som benämns ”knutstyrka” utan att uppge vilken knut och under vilka förhållanden den testades är absolut inte det sätt på vilket garnets styrka eller kvalitet avgörs. | |
| ”Styrkan” för en knut som görs i en knytare av typen Cormick behåller upp till 70 % styrka eller mer av dragbelastbarheten för garnet. Knutens styrka är högre eftersom | |
|
|
